jag ser verkligen fram emot att se filip och fredrik intervjua göran persson. oj vad oväntat.
mina datorhögtalare tar emot rysk radio. det går i perioder, ibland är det ganska lugnt. men nu börjar det komma tillbaka.
det är jävligt störande.
nu är det äntligen tillräckligt varmt för att man ska kunna bära upp bävernylonoverallen på vinden med gott samvete, men inte så varmt att det blir för svetty i jeans.
och jag behöver köpa nya kläder men har inga pengar.
och jag behöver några fler timmar på dygnet.
och jag behöver planera min sommar.
och jag behöver gå och plugga lite franska nu.
idag är jag hemmasjuk. tar det sådär lugnt som alla verkar tycka är skönt.
men jag kan fortfarande inte förstå vad som är så skönt med att vara varm på huden och inte ha någonting att göra.
ush jag är sjuk
har ont i min buk
snor på vår duk
sjuk, sjuk
tasha från zagreb ska få pris för årets mest otippade kommentar.
vad betyder smeka egentligen?
varför heter det inte apelsin istället?
och varför heter häst häst?
ibland är det bra att stanna upp och tänka efter.
hej allihopa nu är jag tillbaka igen.
jag har bott i fjällkollektiv en vecka. i ett fjällkollektiv turas man om att gå till affären, koka nudlar, diska och göra andra saker som man måste göra för att få det att gå runt i fjällkollektivet.
och klockan sju super man sig full.
jag skulle inte banga på att bo i fjällkollektiv lite oftare.
jag bangar inte på den här vårluften heller. det var torrt i gräset i kohagen och hade det inte varit för att jag alltid är så genomrastlös av mig trots lov hade jag legat kvar där med johanna hela dagen.
20.30
jag hatar taxi, taxi. jag vill inte lyssna på skiten.
inte för att dom inte är jävligt bra utan för att dom är så skrämmande unga och geniala. och här sitter jag och har inte kommit någon vart med någon talang överhuvud taget.
prestatitionsångest, avundsjuka eller vad man vill kalla det.
jag hatar dem likväl.
20.35
förresten. jag har funderat på att göra om blocj till en såndär temablogg. utvikningsblogg känns 05.
jag har läst om fräna temabloggar men är som vanligt för efter. alla bra idéer är upptagna. några killar hade en blogg där dom åkte omkring och besökte nedlagda industrier, fotade och skrev. tema oj-vad-gör-vi-nu-när-kineserna-har-tagit-våra-jobb?
festligt.
ge mig förslag.
ikväll ska jag till fjällen.
helt plötsligt.
men det är något med att packa som känns så bra. man definierar sig själv lite när man samlar, viker ihop och lägger alla saker man behöver för en vecka i en väska.
jag vet inte varför det är så roligt att packa mat heller. när jag kom hem och hade handlat typ nudlar, påsar med soppa och billiga polska äpplen kunde jag knappt bärga mig tills jag fick visa vilka fina, billiga och lagom stora produkter jag hade hittat.
och jag kom på mig själv med att trivas när jag la små förpackningar koncentrerad jos på rad i väskan.
neutral milk hotel - the king of carrot flowers
i söndags sprängdes min skärm. helt oväntat. yes. sprängdes.
pang sa det.
men nu har vi köpt en ny ja.
och här är lite bildbevis på att jag faktiskt var i new york.
(kisspaus?) i central park
tidig morgon vid times square
högt uppe i luften från empire state building.
let a man eat his bagel
sa jag
förresten
the new pornographers - streets of fire
(lite senare)
så kan jag berätta lite kort om min dag.
vi var lediga på förmiddagen. skönt. men på eftermiddag och kväll hade jag planer. först lång lång naturkunskap, sen fika och sen slagsmålsklubben. och så här går det
madde bah: nä, vi ska inte på smk. plugg.
jakob bah: nä åslög (alltså vår nk-lärare med fornnordiskt namn) är sjuk. vi är lediga hela dagen lång.
och tove bah: nä inget fika. plugg.
och då fick jag jag improvisera. jag hamnade på ett dagis med ett några teaterelever som skulle spela en queerig saga om en stark prinsessa.
och alla levde lyckliga i alla sina dar va.
det visade sig att pliktverket ville ha mig också. på norges nationaldag och allt.
Thomas Åkrantz, sjuksköterska, säger i den lilla broschyren “lumpen mönstring” (alltid dessa broschyrer!).
(..) Det handlar så mycket om seghet…till exempel att bära en jättetung ryggsäck under lång tid.
det var nog Thomas som fick mig att till slut bestämma mig. bära en jättetung ryggsäck under lång tid är inte min grej alltså.
kalla mig sepe, kalla mig bööög
meen jag tänker inte göra luumpeen
