jag (vi) har hundra dåliga alternativ. eller egentligen typ fyra-fem-sex men det är räcker för att framkalla beslutsångest. och egentligen har vi redan bestämt oss för ramsta men vafan RAMSTA? ingen ska dit och frågan är vart ska ni allihopa!?
jag skulle behöva en partyzappare så jag kan zappa mig mellan middag och fester och på ett smidigt och sympatiskt träffa alla, festa överallt och inte gå miste om något. för det är avstånden som innebär problem. avstånd innebär tid och tid finns bara i begränsad upplaga. tiden är speciellt begränsad aftonen då man firar att den går. hej och hå vad tiden går, säger vi och skjuter några raketer för att verkligen understryka det.
om jag skyndar mig kan jag flytta festplatserna till olika tidszoner så jag kan fira tolvslaget fyra-fem-sex gånger också. det är ett bra sätt att lura tiden det, att resa över tidszoner, men bedrägligt eftersom tiden egentligen är densamma överallt, den kan inte under några som helst omständigheter tänka sig att vänta ens när vi har uppfunnit gränser och små zoner för den.

jag har länge funderat på barnboksförfattaryrket och nu har tydligen en släkting till mig skaffat ett barnboksförlag så då är det väl avgjort. jag har redan börjat träna, som ni kanske märker.

det här är alltså första gången jag bloggar i kostym. det känns bra.

vi har firat farfars 109:e födelsedag. det är en märklig tradition. vanliga människor firar inte folks födelsedagar efter deras död. men det gör vi. eller egentligen bara med farfar arvid för att han var en stor man tydligen, själv vet jag inte jag hann inte träffa honom men han ser stor ut på bilder och han är ändå min farfar och allt vad det innebär så jag får finna mig i den märkliga traditionen. dessutom är det ganska gemytligt.

petra: jag fyller snart år och i år ska jag inte ha barnkalas med fiskdamm och godis utan mer som det här ungefär med vuxna människor och riktiga frågor som till exempel varför solen är gul och himlen är blå och så. det vill jag ha i år
erik: det låter existentiellt petra
cj: ska du dela ut lappar med frågor eller ska man få ta med sig egna?
petra: det ska vara frågor på träd och så ska man få gå runt och prata och sen svara på en lapp och sen den som har svarat bäst vinner och får godis.. eller inte godis kanske utan något annat för jag ska inte ha något barnkalas i år.

varför har ingen kommit på den geniala idén med filosofiska tipsrundor förut? vem bryr sig om makedoniens huvudstad och hur många makaroner det finns i burken när meningen med livet kan bli så enkel som ett-kryss-två.

och dagens bästa googling med träff på blocj: mozarella amning

nu ska jag gå och kolla på mythbusters eller kanske sova.

i samma stund som jag öppnade köksluckan, med kniven i ena handen och lökskalet i den andra, och såg det lilla, sluga pälsdjuret visste jag vad jag var tvungen att göra. vad som var min plikt som, för tillfället, enda man i huset. det var antingen jag - eller musen. det tog en hundradels sekund att reagera. jag fattade den yttersta centimetern av knivskaftet med tummen och pekfingret, siktade snabbare än lucky luke drar sin revolver och svingade fruktkniven mot gnagarens huvud. den satt perfekt. knivbladet borrade sig rätt igenom det lilla huvudet med knivspetsen in i insidan av sopbehållaren med ett stumt, lätt splattande, dunsande ljud. svansen vickade till ett par gånger innan musen kunde konstateras död, dödare än påven (jag erkänner att det är en stulen liknelse men den är så bra. påven har ju varit “i princip” död i typ tjugo år, skjuten i sin papamobil och allt, och nu när han är död även officiellt fungerar han som en utmärkt definition av verkligen jättedöd). jag tog ut den lilla gnagaren i snön, skalperade honom och lät de hungriga kajorna äta upp hans kvarlevor.

äsh nu ljuger jag om min hjältedåd igen. men det var nära den här gången också. jag hade kniven i handen och övervägde en kort stund att kasta den mot musen. jag hatar möss, i alla fall möss i mina köksskåp. men jag föreställde mig all mussmet som skulle uppstå som tråkig bieffekt och tyckte att smeten kanske gjorde mer nytta inuti själva muskroppen ett tag till. och jag tycker egentligen ännu mindre om mussmet i mina köksskåp än om möss i mina köksskåp. istället hoppade jag bara till och utstötte ett ljud i stil med aaaahhh! hora!. jag hade dessutom bråttom till bussen och hade inte tid att torka upp musblod och mushjärnsubstans och muslik. det var i alla fall så jag tänkte och så här i efterhand tänker jag att det kanske hade varit värt det att missa bussen. för som sagt hatar jag verkligen möss i mina köksskåp, speciellt den musen, och det faktum att jag hade honom på kornet men lät min chans att förgöra honom förgås.

hursomhelst, nu är det krig på riktigt. jag har köpt ordentliga råttfällor (tunga grejer, kallade killen på clas ohlson det, tror jag). nu ska du få smaka på plastgiljotinen din lilla parasiterande sopätargnagare!

och oooj jag kanske borde varna.
[ovanstående text kan uppfattas som stötande av djurvänner och läsare som ännu inte förlorat sin empati. våldsamma och hatiska beskrivningar kan förekomma. så. påstå nu inte att jag inte varnade er]

sufjan stevens är min nya pojkvän.

sufjan stevens - chicago

jag skiter i basåtergivning och vad det nu är. men dom ser ut som bär, och känns lite som bär också. gråvita blåbär med sladd. jag har alltid tyckt om att ha bär i öronen. det är så lent och härligt. och det bästa med öronbären är att när man stoppar dom i öronen försvinner resten av världen. sen kan man sitta där helt nöjd över hur bra det låter i öronen istället för allt annat drygt ljud som annars brukar leta sig in.

det är fint med högtider. stabilt är fint. granit och stenhård sten är fint.
fast problemet är att julen inte är så stabil och trygg som man skulle vilja. den påminner en bara om att åren går och saker är sig lika och att saker förändras. knäckrecepten är sig lika. svt på julafton är sig NÄSTAN likt. julstämningen är sig verkligen inte lik och världen (ojsan!) är allt annat än sig lik.

och snart är 2005 slut. 2005 har varit ganska excellent egentligen men jag tycker inte om när saker tar slut. speciellt inte år.
inför 2006 hoppas jag på:
- stabilitet och hårda stenar
- lite självdisciplin
- lite mer hångel
- mer rave
- fler boyband babies
äh.

och lite roligt att min roliga släkting och min andra roliga släktings roliga kompis har bråkat med roliga linda skugge.

mamma kommenterade min nya heta kavaj. är den gjord för lite extra feta eller?

äh nu går jag och kollar på tv.

jag tänkte skriva lite om att jag hörde att jesus egentligen inte är född på julen men jag orkar inte.

och varför nämnde jag det??
kul att jag har en blogg om vad jag inte skriver.

jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig
finurligt.

äh.

lack! typ den första riktiga juldoften i år. fast jag känner att den inte riktigt biter.
nej, till nästa år ska jag se till att få ut min juldoft/julstämning på sprayburk på marknaden. och själv ska jag ha en sån där stor gastank som jag ska låta stå och pysa. då jävlar ska jag få funky julbalans och stämning. om inte annat bara bli lite funky av syrebrist.

årets värsta rim då

det är väl tur ändå, att du inte har skägg
fastän du fryser om munnen, som säger gnägg
denna passar i vårt och torrt
eller när du rånar en transport

mickes lilla nazitomte önskar också god jul

det finns ett samband mellan förmågan att uppskatta julen och viljan att tjuvkika på paketen under granen. och i år har jag knappt lagt märke till det pyntade lilla barrträdet i vardagsrummet eller vad som ligger under det. det går utför.
det är en kungsgran tydligen. själv tycker jag att den är ganska okunglig eftersom den ser ganska ful och klen ut och dessutom inte luktar gran över huvud taget. heja wunderbaum.

och här är temaskivan jag tjatat om. framsidan är finare men eftersom den är analog och den digitala kameran bara piper får ni hålla till godo med låtlistan. jag antar att man måste ha en viss sorts humor för att uppskatta magnus ugglas baby boom och barry white på en sån här skiva. men det är lite internt också (läs: jag är inte så störd som man kan tro). hur som helst, tack för hjälpen!

le sport, montt mardié & mr suitcase - last christmas

sådärja, nu är jag klar med halva gymnasiet. jag har äntligen fått lov och är dessutom klar med julklappsinköpen. och det betyder att jag borde komma i funky julbalans snart.
eller vänta var fick jag det ifrån??

och ja, nu är jag tydligen kvinna (även) enligt “fingertestet”.
A ( ) pekfingret är längre än ringfingret
B (X) pekfingret är kortare än ringfingret
Svar: A = man. B = kvinna.

jag skriver ganska ofta om min manlighet märker jag. men jag tänker inte be om ursäkt för det är fan min omgivnings fel eftersom den envisas med att påpeka hur omanlig och klen jag är och få mig att bli osäker. vilket är helt obegripligt eftersom den borde skita i om jag är lite queer (OCH eftersom jag känner många som är klenare än jag men som aldrig verkar få höra vilka mesiga räkor dom är). jävla samhälle.
och på tal om det. min största manlighetsförebild leif var nära att brista i gråt när vi såg hotel rwanda på samhällskunskapen i tisdags. det är fint med män som gråter. speciellt stora, gamla, skäggiga män som leif. jag borde kanske gråta i mitt skägg oftare.

jag hade egentligen tänkt att blogga lite mer om mina känslor men eftersom jag är en riktig man så låter jag det bero (som mansmannen håkan nesser hade uttryckt det).
och dessutom ska jag göra hallonpraliner nu så jag har inte tid.

puzz!

pappa har fått ett sodokugameboy. crazy intellectual figure game! står det på. hahaha.
jag är redan crazy intellectual så jag behöver inte sånt.

modest mouse - float on

jag hatar SJ. jag ska stämma dom. nu har jag blivit förkyld bara för att dom inte kan köra tåg.
- nämensepåfan grabbar det blev vinter i år igen! kom så går vi och fikar, våra franska tåg kommer ändå inte funka på ett tag

högst upp på önskelistan just nu är någon slags förmåga att prioritera. jag förstår inte hur jag till exempel kunde spendera 300 på en lördagkväll utan köpa eller göra något speciellt. det var inte ens speciellt lyckat. jag förstår inte heller varför jag hittils bara har köpt julklappar för tio kronor. det är sant. jag är sorglig.
men jag måste berätta om när micke och jag blev gårdagens hjältar och stoppade rånarna som hade rånat särstakiosken. vi cyklade ikapp dom, övermannade dom, slog ut deras tänder och lät blodet sakta rinna ner för särstabacken för att färga knivsta valley rött (åh vad jag älskar våldspoesi).

kolla jag är inte ens bra på att ljuga. såren på mina knogar kommer egentligen från något helt annat. till exempel brist av hudvårdsprodukter. men dom sa att jag fick ljuga. och hade det varit riktigare rånare hade jag inte bangat på att slå ut deras tänder.

och nejra är förmodligen knivstas bästa hemmafru. och då är ändå konkurensen stenhård. grattis nejra.

22.50
boyband baby - hot satisfaction

We live outside town
There’s not much to do in the spare time
So some people like to get nude
(Nude in a warm room)
But hey dude, don’t call us rude

Cause it’s an old finnish tradition
Drinking vodka and tortureing yourself
Even though, in 90 degrees it’s hard to breath
Oh, mother it’s such a relief!

5. barnlösa par
a) ungpar. par i 25plusåldern som kommit förbi stadiet att hänga i gäng och prata om csn (ett ämne som fortfarande är aktuellt men blivit lite, eh.. the-one-who-shall-not-be-named) men ännu inte hunnit bli föräldrar. nu ägnar dom sig åt att göra karriär på till exempel på en revisionsbyrå, kolla på six feet under säsong 1-boxen och isolera sig med varandra. på lördagar åker dom till rätt pris och köper mer mat än dom egentligen behöver för att fylla upp det generösa bagageutrymmet i sin nya ford, för att sedan fika på stan. killen äter en avokadoröra/kycklingmacka, tjejen en med mozarella och båda dricker kaffe. vanligt förekommande fras: anna på jobbet och jag..
b) gammelpar. medelklasspar som börjar närma sig pensionsåldern. nu när ungarna är utflugna och dom inte längre behöver åka runt på ridtävlingar/hockeymatcher/lan på helgerna har dom drabbats av någon slags postförälderkris och blivit låtsaskulturella. på lördagar brukar dom gå och titta på krokiutställningar av lokala konstnärinnor för att sedan fika på stan. eftersom dom missat mycket av dom senaste 25 årens utveckling (på grund av det omöjliga i att bråka med tonåringar, göra karriär inom revisionsbranschen och samtidigt hålla koll på sin samtid) upphör dom aldrig att bli förvånade över utländska saker som finns att äta. vanligt förekommande fras: titta kjell, vad mycket spännande dom har. hej! jag tar en kopp kaffe

6. singlarna
a) ungkarlarna. ungkarlarna har ganska mycket gemensamt med småbarnspapporna. skillnaden är att ungkarlarna har ett karaktäristiskt, unikt grinleende över hela ansiktet när dom är ironiska (och har självklart varken sambo eller barn). ofta har dom ett analt intresse för musik (men slutade egentligen att lyssna på ny musik efter typ U2) och det är också det huvudsakliga samtalsämnet, tillsammans med antifeminism, när dom träffas. egentligen behöver dom bara en tjej som kan styra upp deras liv och få dom att inse att det är jävligt provocerande att vara högljudd, ironisk och diskutera gaslight tapes hela jävla dagarna. jag vet inte riktigt vad dom fikar, är alltid så upptagen med att fascineras av deras förbannade, orakade, ironiskt förvridna ansikte. vanligt förekommande fras: ehe he he. he.
b) ungmöerna. äldre studentskor, nyutexaminerade jurudikstuderande osv. det känns alltid som att dessa märkliga kvinnor har något högre mål med att fika. dom är alltid lika osäkra och har alltid lika svårt att bestämma vad dom vill ha, vilket är märkligt eftersom det mest radikala dom kan beställa är en smaksatt latte. vanligt förekommande fras: neeej jag har inte bestämt mig än.

7. personalen
a) springpojken. bitter, ung man som sliter för slavlön. kännetecknas på den ostbågsformade kroppshållningen, det fasttejpade leendet och blodtörst i ögonen. är i början på arbetsdagen tillmötesgående och ambitiös men efter några timmar utan vila, mat och uppskattning blir han bitter och det enda som får honom att inte sluta är nöjet att tjuvlyssna på och generalisera om kunderna.
vanligt förekommande fras: eh. vet någon var jag ställde latteglasen? och mitt huvud?.

och det här då jag i mitt senaste gömställe.

jag har hittat synthen!
nu behöver jag bara hitta sladden, lära mig spela synth, hitta på ett bra bandnamn och köra igång.

oioioi.se. för er som missat årets höjdpunkt.

jag hatar 17åriga nostalgiker! och jag hatar att vara 17 och nostalgisk.
på franskan idag kollade vi på asterix & obelix. och sonja ba: varför får den stora killen ingen dricka?
och jag ba: för han såhära trillade i grytan när han var liten
och jag mös lite. det är många barnprogram som gör en besviken såhär när man inte längre är 8, men asterix & obelix håller faktiskt.

för inte så länge sen var jag i fin form och tänkte att jag var stålmannen. nu vill jag ha en obelixkram. tänk så det kan svänga.

montt mardié - come on eileen

jag behöver tips om låtar som handlar om att ha barn och sånt. i stil med mitt lilla barn eller när min pojke går på stan.
däremot inte i stil med bring your daugther to the slaughter.

allt går så fort och helt i otakt med mig.
tiden till exempel.
tiden finns egentligen inte, visste du det? ändå är det den drygaste jobbigaste horan jag känner.

(21.00)
alltså jag glömde att berätta hur jobbig min luciadag varit.
så här jobbig har min dag varit ungefär: 8/10

jens lekman - a higher power

jag var och luktade på herrdofter på åhléns och råkade falla för den mest OMANLIGA doften av märket som är mest GAY.
det luktade så gott. mm.
frågan är om det här är det slutgiltiga beviset på att jag egentligen är en liten flicka som vill lukta kvinna eller om jag helt enkelt är en vanlig manlig man som bara attraheras av kvinnliga dofter?
och det får mig att börja fundera på hela grejen med herrparfym och damparfym. vem har bestämt vad som manligt och kvinnligt liksom?
nej jag bara skojjade. haha.

pipettes - judy

att jobba på café är lite som fågelskådning.

vanligt förekommande arter i fikafaunan på hugos
1. papporna
a) småbarnspapporna. fikar i grupp om 2-3 stycken (ofta med barnen med). brukar felaktigt kallas lattepappor (egentligen dricker dom alltid lite mer “avancerade” varianter som caffe crema eller turkiskt kaffe för att verka lite mer världsvana). vanligt förekommande samtalsämnen är barnen, teknikprylar, barnrelaterade teknikprylar eller hur otroligt viktigt och meningsfullt det är att vara pappaledig (frågan varför dom bara är lediga fyra veckor med lilla emma tas dock aldrig upp). vanligt förekommande fras: jag var på hifi-klubben..
b) skilsmässopapporna. fikar med sin son eller dotter i 4-10årsåldern på lördagar eller söndagar. skilsmässopappan är frånskild och träffar sin son/dotter varannan helg då dom brukar gå och fika, gå på bio eller hyra en film. pappan dricker latte eller något annat espressobaserat och ungen dricker trocadero (men ville egentligen ha cola) och äter muffin. samtalsämnet kretsar kring vad ungen vill ha i julklapp, vad ungen vill ha till middag eller vilken film han/hon vill se. vanligt förekommande fras: vad vill du ha?.

2. mammorna
a) barnvagnsmammorna. fikar i smågrupper på vardagsförmiddagar och gör alltid en väldigt stor grej av att få in och parkera sina jävla barnvagnar. mammorna fikar helst latte eller te och ungarna fikar eksembröst. samtalsämnet är alltid amning, hur viktigt amning är och problem som uppstår vid amning. vanligt förekommande fras: jag har hittat en ny salva...
b) barnmammorna. barnmammorna är inte längre småbarnsmammor och det fina med det är att omgivningen slipper amningen och hela den prylen. barnmammorna har dumpat sina mammapolare men behållt vanan att fika med sina barn som istället för gråta och äta eksembröst numera ägnar sig åt att riva inredning, distrahera personalen och gråta. vanligt förekommande fras: kom hit och ät upp!

3. kidsen
a) fikaflickorna. dom mest erfarna fikarna. fikar dygnet runt, överallt och slår alltid nya rekord i hur länge man kan sitta på samma café utan att bli utkastad. helst fikar dom bara te men i yttersta nödfall, när dom inte ätit sen förra månaden, delar dom på en hummusmacka. ägnar sig åt att pilla sönder saker som sugrör och plastskedar i väldigt små bitar eller göra alternativa saker som det inte är meningen att man ska göra på café (lägga pussel till exempel). samtalsämnet varierar men det är alltid någonting som är underskattat eller väldigt överskattat. vanligt förekommande fras: jag kollar ju egentligen inte på topmodel, men...
b) dejtarna. oftast flicka och pojke som hej-det-vore-trevligt-att-ta-en-fika!-fikar. mesiga och tråkiga att observera så ingen vet riktigt vad dom gör eller pratar om. vanligt förekommande fras: vad ska du ta? tihi

4. studenterna.
- har du börjat plugga till tentan?
- fan. vad jag hatar csn.
- hänger du med på v-dala ikväll?
jävla studenter.

jag älskar mitt nya statistikprogram. glöm inlägget om vad ni heter och hur ni kom hit. statcounter vet redan vad du heter och vad din mamma jobbar med.
en annan intressant sak är till exempel att 3 av de 34 besökare jag haft sedan igårkväll bor i moskva.

hej moskva!
здравствулте!

belle & sebastian - for the price of a cup of tea

(18.25)
dagens roligaste! enligt min mysiga gestapostatcounter har någon googlat på “ernst rockringar luktar bränt”. >gissa vilken blogg han/hon hittade? <
(20.30)
äsh. det var bara elin. men det var ganska roligt ändå!

idag var en helt crazy dag.
[censur]

vi har fått skolkatalogen. den är helt crazy. och jag har äntligen sett min berömda dubbelgångare ÖRJAN TRAPP. han verkar crazy.

dagens crazy låt: belle & sebastian - another sunny day

framtidsplan #3:
1. göra lumpen som tolk, bli en man och lära mig arabiska
2. slita som tolk åt någon FN-grej i mellanöstern, se världen, lidandet och vad det nu finns att se
3. bli nästan dödad under dramatiska förhållanden för att sedan komma till insikt
4. flytta hem, hitta en fru och ägna resten av mitt liv åt att skriva geniala barnböcker

så. det är inte så svårt med framtidsplaner när man gör listor.
tack moses eller vem det nu var som uppfann listorna.

och på tal om mörkret.
håll ut! om lite mer än ett halvår vänder det igen.

finns det julskivor som inte är typ carola?

det är såhära svårt att skriva om sitt liv i sin blogg när bloggrejen har blivit ens liv.

helgen vecka 48 blev en hård helg. även för en hård man.

det är den andra advent och jag önskar mig bara
- lite inspiration
- en julkalender med barnskådespelare som inte retar mina kräkreflexer
- lite växthuseffekt

dagens happy90talslåt: >the aluminum group - pop<

Helgen v.48
Vem går över ett torg en lördag kväll
Vem går hem med den rätte och vem får en smäll?
Vem är det som är lycklig och vem luktar bränt?
Vem är dålig på riktigt och vem är ett skämt?
Det är sent och det dröjer lite till innan blommorna slår ut
Jag ser en bil,
jag ser en tjej,
jag ser en snut,
snart har helgen vecka 48 tagit slut
Det är sent och det dröjer lite till innan blommorna slår ut
Jag ser en bar
jag ser en man
jag hör ett tjut
snart har helgen vecka 48 tagit slut

min chokladkalender står fortfarande inplastad (!) och jag har helt missat årets tv-kalender. december kom plötsligt. men jag har i alla fall druckit must. julmust.

förresten! när som helst kommer mitt och jakobs stora genombrott. lyssna på radion efter sonja’s last cigarette
a cold day of november (it was a snowy lunchbrake in novembeeer)
sonja smoked her last cigarette (it was a wish cigareeeette)
the cigarette of desire (it was a marlboro reeeed)
it was / sonja’s last cigarette

osv..

kapten haddock har törst efter MUST

carljohan goes idrottsfördjupningsanalys
Lektionerna därefter gick vi igenom slagen var för sig och tränade genom att slå bollar över nät i rockringar, till varandra, i väggen samt att variera oss genom att spela enmansmatcher och i den mån det gick tvåmansmatcher.

dagens låt är el perro del mar - god knows

det var en kall lunchrast i december
bankomaten sa att den var “ur funktion en stund på grund av service”. haha service? dom är så dåliga. det är inte konstigt att det är så lätt att råna värdetransporterna. jag väntade en stund vid bankomaten när jakob var på rosa pantern och uppvaktade sin kära tobakshandlerska.
min plan är snart klar.
den lätta biten är att ta pengarna, gömma pengarna och spendera pengarna. problemet är att hålla maffian borta från sig själv, sin familj och pengarna. när man köpt fem stycken AK47or av papa boris är risken överhängande att han lägger ihop 1 (automatkarbinnförskaffande) och 1 (rubriker om värdetransportrån dagen efter). det skulle förmodligen inte dröja länge innan papa boris mustaschprydda torpedgossar igor och slobodan kommer och hälsar på.
det var alltså det bekymret som hindrade mig från att göra något spontant när den stooora securitasbilen sen körde förbi oss.

pingu har också rånat värdetransport.