jag erkänner. jag är en satsarpopare. jag prenumerar på sonic.
nu blir det bratfest igen. varför går jag alltid på bratfest? eller förresten, jag vill inte ha något svar på den frågan.
min fransman har inte hört av sig. det är ganska skönt.
jag erkänner. jag är en satsarpopare. jag prenumerar på sonic.
nu blir det bratfest igen. varför går jag alltid på bratfest? eller förresten, jag vill inte ha något svar på den frågan.
min fransman har inte hört av sig. det är ganska skönt.
jag hatar hatar hälsohurttrenden. jag som tänkte bli lite nyttigt till hösten. det kan dom ju glömma nu.
sonic är konstiga. recensenter är konstiga. antingen ska allt nytt sågas strax över fotsulorna eller så är det bästa som sjungits i på svensk mark. VARFÖR SÅGADE DOM LAAKSO!?
vafalls? liksom. nu får dom ge sig.
han sjunger you touch my tralala
hah!
günter träffar the sunshine girls på en klubb som günter tycker är “läcker”. dom dansar (günter dansar dåligt, han kan bara 2 mooves), dom blir fulla, dom blir svettiga. günter blir ivrig
- my place or yours? säger günter med sin inövade, men tyvärr inte särskilt trovärdiga, tyska brytning
dom går ut, günter bjuder på prince och i gatlyktornas gula sken ser the sunshine girls att günter är för tjock för deras dörr. dom blir tvungna att gå hem till günter och vad som händer sen har inte så mycket med saken att göra (vi kan dock anta att det innefattar günter sjungandes >you touch my tralala< )
och det är så det kemiska/fysiska (??) fenomenet osmos förklaras. jag borde bli naturkunskapslärare.
och jag är mycket tacksam över att vi om exakt två veckor ska åka till världsmetropolen och den västerländska kulturens vagga l'isle d'abeau ISTÄLLET för att ha utbyte med landsbygdskommunen paris.
eller vänta, hur var det nu?
i helgen och hela nästa vecka är jag helt ensam och måste göra något meningsfullt.
the legends nya (public radio) är snuskigt fin. vice är den bästa och sämsta tidningen som finns.
jag verkligen hatar bilresor. jag har norra europas ömtåligaste rumpa och det enda man kan göra, förutom att försöka hitta på nya spännande sätt att veckla ihop benen i det trånga baksätet, är att sova, lyssna på musik och äta.
det blir lätt för mycket. av allt. t ex djungelvrål. jag visste inte att man kunde snetrippa på saltlakrits.
och ja. jag skäms lite för att jag har startat en blogg. jag ska få lite bättre ordning på det här snart så det ser lite bättre ut.